Stephen, Stephen, var hittar jag svaret?

Kanske vid regnbågens ände?

Vet fortfarande inte hur denna sjal skall bäras.

Provar hit,

och provar dit.

Inte ens som bordsduk känns formen bekväm. Tyckte inte att Norogarnet skulle passa denna ledtråd och införde helt självsvåldigt en fjärde färg, limefärgad Visjö, stickade dock lydigt en helt enfärgad del.

Sent skall syndaren vakna

Idag är det dags att klippa får igen. Sist lovade jag, i ett mycket svagt ögonblick, att sy ett par fårskinnsvantar till fårägaren: Ägnade hela helgen åt detta, det tar mer tid än man tror, särskilt när man känner sej lite pressad.

Att stå ute och skära till var i alla fall inte helt fel.

De utskurna delarna (kolla in den fula, men oerhört praktiska, lilla "korgen" jag fick när vi var på mässan i London, den rymmer "allt").

Pyttesmå klädnypor har jag fått av en kompis...mycket praktiska i detta syfte.

Det börjar likna en vante.

Mer praktiskt, sedelräknare på pek- och fingerborg på långfingret.

Det blev en vante.

Ja, faktiskt två, nu vill jag gå kurs och lära mej hur man verkligen gör.

Hoppas vantarna passar, de är i alla fall betydligt större än mina. Som synes har jag valt en annan modell, tummen ser inte så näbbig ut och är nog mindre liftarvänlig.

2 stjärnor!

Samma beskrivning, men två helt olika sjalar.

Tänk vad materialval gör för utseendet,

och ännu mer för känslan.

Beskrivningen till Stjärna finns i min Ravelryshop, välkommen!

Har du huvudet fullt av garn?

Är du sugen på att göra något med garnet?

Varför inte gå på en stickkurs? Det finns inget härligare än att mötas över stickor och garn och vidareutveckla sina kunskaper. Jag kommer att hålla kurser både på Birkagården i Vasastan och Studieförbundet Vuxenskolan på Söder. Du är hjärtligt välkommen!

Jobbar parallellt

Då jag helt tappat kontakten med beskrivningen gäler det att göra båda sidor samtidigt så att de blir något sånär lika.

Fast jag blandar färgerna hej vilt.

Även om jag gör allt för att slippa sy, blir det mååånga trådändor att fästa...fram med got choklad och gott the!

Stephen, Stephen, inte blir jag klokare!

Del två gick snabbare att sticka, men gav ingen ledtråd till hur resan skall sluta. Då jag misstänkte att ett av mina orange nystan inte skulle räcka randade jag även detta parti, om detta beslut var riktigt får framtiden utvisa. Är i alla fall supernöjd med färgvalet, orange är alltid lika rätt som lila!

Skall man bära den såhär,

eller såhär?

Oavsett kommer den bli tillräckligt stor att svepa om sig:-)

Nu ser det bättre ut

Har stickat om del 3 på min Diesel och gjort en ny provmontering.... nu ser det mycket bättre ut än förra gången.

Bara att sy ihop och se om det verkar bra då också...mycket montering i detta projekt må jag säga....

Stickspecial i Året Runt

I denna veckas Året Runt (nr 39) finns det en liten trevlig stickspecial.

Med finns min sjal stickad i finaste Visjö. Vackert garn gjort av svensk ull och spunnet i Sverige - det är inte helt fel det!

Enkelt stickad sjal där det vackra garnet får komma till sin rätt, men en stickad volang som extra knorr. Det finns även ett par söta muddar som lockade sticknerven....men inte denna månad...inga nya projekt nu....kanske......

Stephen, Stephen vart skall detta leda?

Vi är säkert över 2000 stickare som deltar i Stephen Wests senaste mysteriestickning (så många projekt ligger det i alla fall på Ravelry just nu).

Tror att alla undrar var det skall sluta, har han lurat oss att sticka något helknäppt?

Skall detta bli mitten på en jättedjup sjal?

Eller är det ena vingen på sjalen, eller något helt annat. Väntar med spänning på ledtråd två som kommer idag (varför finns dessa tidsskillnader?)

Dags att knäppa av

Tvåändsstickar själv också. Har kommit en bra bit på vantarna i S-tvinnat garn.

Det är nästan bara tummarna kvar, tur att jag skall träffa tvåändsstickande vänner imorgon, då kanske de blir gjorda också....

Färgbonanza

För att damma av sina tvåändsstickningskunskaper började kompisen sticka vantarna Hilma som har många olika tekniker att öva på i mudden.

Hon har haft riktigt kul med färgerna, hennes blir ännu galnare än min färgrika (tyckte jag) variant. Skall bli spännande att se vilken färg själva vanten får.

Ännu en stjärna

Att jag inte gjort klart denna Stjärna som påbörjades redan till Syfestivalen i våras är helt obegripligt, den är ju halvfärdig. Har blandat Tvinni med tunn kid mohair och det blir fantastiskt gosigt.

Jag måste bara ha glömt av den, men nu blev det fart på stickorna må jag säga (kul att sticka daisy/star-stitch igen). Funderar bara på hur jag skall göra med kanten, kanske hoppar jag bara över den?

Sista bilden från Shetlandsöarna

Det enda dåliga med resan till Shetlandsöarna var att vi inte såg några Lunnefåglar:-(.

Skall man göra det skall man åka tidigare på säsongen, juni eller juli...det gör jag nästa gång!

Resestickning

När jag är ute och reser har jag alltid (minst) tre stickningar med mej. En ny (alltid kul med nytt), en "gammal" (som jag borde sticka på) och en i reserv (ifall de andra hänger upp sej eller bara blir tråkiga). Brukar dessutom packa lite reservstickor och virknålar ifall jag "råkar" shoppa något som jag ABSOLUT behöver påbörja direkt (eller i alla fall provsticka till/på), jag är ju lite "picky" vad gäller stickor...vad som helst duger inte numer.

Det nya projektet på Shetlandsöeresan var ett riktigt restgarnsprojekt. Plockade ihop mina rester av Lang Nobile, efter att ha stickat Jutta & Jutoria, och påbörjade en Rikke hat.

Roligt projekt då jag varvade de olika (redan självrandande) snuttarna med färgbyte varje varv.

Färger och mönster fick växa fram,

det var svårt att sluta så mössan blev faktiskt färdigstickad resan på resan.

För att slippa fästa en massa trådar, tovade jag ihop garnändorna när jag bytte nystan.

I helgen

skall jag påbörja min Color Craving. Det är Stephen Wests mysteriestickning 2013 som jag inte kunnat motstå. Tanken är att detta skall vara det enda nya projektet jag startar i september...får se hur det går ned det. Hoppas kunna komma en bit ner i UFO högen, eller åtminstone göra klart några av mina WIPs. Det är tur att halva månaden redan gått.....

Det är alltid lika svårt att välja färg till ett projekt som man inte vet hur det kommer att se ut, samtidigt är det en av tjusningarna med mysteriestickningar. I detta fall är det dessutom om 3 färger vilket gör det minst tre gånger så svårt att välja, planen är dessutom att garnerna skall plockas ur skåpet....inte shoppas.
Då det handlar om färg har jag valt att utgå från ett hysteriskt galenfärgat nystan Noro silkgarden sock S258 (som blir färg A eller B). För att färgerna i Noron skall "poppa" har jag valt gråbrunt tvåtrådigt ullgarn från Filtmakeriet som färg B, hade inte tillräckligt av någon nyans så jag har plockat fram tre...hur de skall användas avgör designen. Så till det svåraste, färg C. Har nästan valt orange (även den i olika kulörer) som jag handfärgat, basen är filtmakeriets tvåtrådiga ullgarn. Har dock garderat med limefärgat Visjö....hur det går får vi se. Första delen kom igår, så det är bara att lägga upp....

Fjärde och sista dagen

var det dags att besöka Jamieson & Smith som inte spinner sin ull på Shetlandsöarna utan på fastlandet (minns faktiskt inte var). Är lite osäker på om de spinner allt själva, men de tar om hand 80 % av öarnas ull (vet att det blir 110% tillsammans med Jamiesons, men det är väl fukten?).

På Shetlandsöarna sorterar man i alla fall den vackra ullen både i färg och grovlek,

och det var ull överallt. Man jobbar hårt med att hitta på nya använvändningsområden för ullen, man gör både mattor och fyller sängar med den, dessutom samarbetar man med kända designers som tex Kate Davies.

Det senaste i garnväg är ett kamgarn som skiljer så mycket från det garn som numer vanligen tillverkas på öarna att lokalbefolkningen inte riktigt ville tro att det är shetlandsull i. Man gör också ett fantastiskt fint spetsstickningsgarn av kammad ull. Jag vet att vi var i deras butik (2 gånger), vad kameran gjorde just då vet dock ingen.

Nästa anhalt var Shetland Museum,

där gick kameran varm istället även om bilder inte blir så bra genom glas och jag vet att deras alster finns digitalt någonstans (sätt på haklappen innan du klickar här).

Det är ju så häftigt att se det live som man bara dreglat över på på nätet tidigare.

Speciellt denna lilla basker fick mitt hjärta att slå hårdare just denna dag.

Dagen avslutades med en workshop. Jag trodde vi skulle sticka flerfärg, men det visade sig att vara spetsstickning. Vi stickade bland annat i Jamiessons & Smits vanliga spetsstickningsgarn (kardgarnet) och jag blev bara kär, vilket härligt lacegarn (därav besök 2 i butiken).

Inköp, javisst blev det det på resan. En hel del garn, även om det ser mer ut än det är då nystanen endast innehåller 25 gram. Det finns faktiskt planer till det mesta...tre tröjor (speciellt tröjan med stort T + bild från museet) och två sjalar, men det vet ju alla att planer kan förändras:-). Stickbälte och långa stickor givetvis och en del tidningar och böcker, både modernt och traditionellt. Bästa souvenirerna från en härlig resa.

Den tredje dan

besökte vi Jamieson's of Shetland. Tror inte någon av mina medresenärer haft en lugn natt, vi låg nog alla och funderade....

Detta är enda spinneriet PÅ Shetlandsöarna, och man tar omhand ungefär 30% av ullen från öarna.

Det är alltid lika roligt att gå runt på ett spinneri och vår guide (som var typ 5:e generationen) visade med stor entusiasm både ull och maskiner.

Spinneriet var stort och det stod säckar med färgad och ofärgad ull överallt.

Nystmaskinen var supersnabb, jag vill inte tävla med den inte, dessutom gjorde den 25 nystan samtidigt.

Man väver av garnet,

och man maskinstickar tröjor som exporteras över hela världen.

Tröjorna monteras för hand.

OCH man har en butik, tror att dagskassan var bra denna dag:-).

Matta efter spinneriet gjorde vi ett lugnare besök hos Cecil och njöt i fulla drag av hans fantastiska träarbeten.

Här är vävstolen han höll på att tillverka till sin fru, det kallar jag att ha en händig man....

Besök på en riktig fårgård får man ju inte missa när man är på ett par öar som har mellan 300 000 och 500 000 får (beroende på årstid). Hundarna vallade för glatta livet då de gillar att visa upp sina färdigheter. Här hade jag kunnat visa en halv miljard bilder på dessa fina shetlandsfår, men det slipper ni.

På Burra Bears tillverkar Wendy de mest fantastiska björnar av gamla filtade tröjor,

det går att skicka dit sin egen tröja om man vill,

de skickar över hela världen.

Den ena björnen är sötare än den andra, det var inte lätt att lämna kvar dem.....

Senaste idén är att göra en spetsstickad variant, inte helt fel det heller.

Jag blev sugen på att leta upp mina gamla tröjor, filta dem och klä om mina köksstolar.....

Ett silversmycke med fotoetsade fair isle mönster kunde jag dock inte motstå när vi besökte Mike Finney, svårigheten var att välja.....

Kvällen avslutades på ett riktigt Fish & Chips-hak. Mätta och glada var det ingen match att promenera de tre kilometrarna hem.