Det är väl inte så att det är bästa säsongen att göra klart en bomullsväst, det är sådant som händer när man har mer än ett (ha!) projekt på gång åt gången. 
Färdig är den i alla fall och det blir väl sommar igen. Skall prova den ovanpå en svart polotröja och se hur det funkar.
En del var konstigt, en del var slöjd, en del var säkert konst (vad är egentligen konst förresten), en del var fantastiskt vackert och mycket var inspirerande. 
Njuter mycket av att ha möjligheten att gå på museum och inspireras, något jag inte tagit mig tid att göra tidigare.
Det som är bäst är att jag bara hunnit sticka två varv. 
Detta skall bli en ribbsitckad väst från en finsk tidning som jag tror hette Moda (läste den hemma hos en kär stickvän). Garnet är M&K ECOull och jag tror att det blir stickor 6mm (6½ hade nog varit ultimat, men dessa Knitprouddar är på visit i Kansas, USA och kommer inte hem förrän till jul). Har provstickat men det är svårt att mäta ribbstickning, så jag får chansa lite med risk för ytterligare upprepning. Kände att jag behövde en bra caféstickning ikväll.
Dags för ledtråd 3 som skall resultera i en häl.
Froggning (rip it, rip it) är enda medicinen. Känns skönt med ett lätt UFO denna vecka då jag har mycket att provsticka till de kurser jag går på, dessutom skall jag börja spinna ikväll, YEY!
Tillsammans med dessa fantastiskt (ha) hjälpsamma rader låg även beskrivningen till mina döskallevantar, och det verkar som om jag till viss del använt mej av den. 
Det blev en mindre kul mängd trådar att fästa. 
Jag kände mig otroligt nöjd när jag var klar. 
Det var tur att jag påbörjat båda vantarna, för annars hade de inte varit klara än, knappt två år efter starten. 
Nu är de klara och matchar perfekt alla höstfärger.
Man hinner inte så långt när man flerfärgsvirkar med 5! färger samtidigt och dessutom vill prata med alla samt lyssna på och suga i sig allt som sägs:-). Har "påbörjat" en mudd från ett par norska vantar.
Igår firade Helen med pompa och ståt sin födelsedag, 
GRATTIS Helene och tack för ett urtrevligt kalas. 
"Alla" var där och stickade, pratade stickning åt god soppa och hade trevligt. 
Att fira sin jämna födelsedag med ett stickkalas är något jag önskar att jag också gjort förra året, vilken bra idé.
Dessutom var det att lära ut hur man stickar tvåfärgad patent runt som var det primära målet med lektionen och det har jag faktiskt inte stickat tidigare. Roligt och inspirerande och faktiskt lättare än jag trodde (men allt är ju lätt när man kan det). Stickar en halskrage i Garnstudios Nepal och Noro Kureyon, verkar bli jättemysigt.
Jag tycker att OXO-flätan är så snygg, men har inte stickat den tidigare (vad jag minns i alla fall), så det fick bli en mudd (planen är att det skall bli ett par) i mjukaste Wayra (babyalpacka/silke) med mönster utgående från just denna fläta och avslutad med en liten pärlpicotkant.
Eftersom jag gilla flätor har det blivit många lappar (och många trådar att fästa), speciellt inspirerande har det varit då jag skall hålla kurs i flätstickning hos Litet nystan nästa vecka (jag tror att det fortfarande finns platser kvar). 
Dessutom ser man ju mycket flätor i det stickade modet både i vinter men ännu mer nästa.
Nu verkar det vara dags för minskningar istället. 
Får börja att leta och se om det finns några anteckningar, i projektpåsen finns inte en endaste pappersbit, men det finns desto fler i stickkorgen (det gäller bara att lista ut till vilket projekt de hör).
Jag repade upp hela picotsjalen och startade från början.
Nu blev det som jag ville ha det, nu i alla fall (hur jag ville ha det från början minns jag ju inte).
Bred och lång istället för djup och kort (eller hur man skall uttrycka det).
En liten nackvärmare som ligger fint över axlarna. 
Den går också fint att knyta om halsen.
Första ledtråden är färdigstickad och den andra kom igår så det är bara att sticka på:-)
Pilligt men inspirerande. Tror att jag skall anmäla mig till Västerbergs distanskurs i Broderi.
Kia (hoppas jag minns namnet rätt, namn är ju inte min starkaste sida) hade plockat fram några gamla mönster. I Fatburen hade de plockat fram lite gamla stickböcker, några av oss höll på att fastna där och jag har numera lånekort där:-) 
Nu vet jag varför jag har en nålbindningsnål i plånboken. Kia visade sig vara en mycket pedagogisk lärare och jag tror att jag fortfarande kommer ihåg hur man gör...skall öva idag.
Om detta blir en grytlapp som tänkt är tveksamt då jag inte använder grytlappar. Kanske blir det ett pennfodral, virknålsfodral eller liknande...eller så blir det inget alls. Har kanske någon en idé om vad det kan bli, materialet är ganska fast.
När hon var med i Visby kände jag att jag gick och drog i henne hela tiden. Hon var LITE tight i nederkanten och några centimeter för kort, så kan det bli ibland och är SÅ irriterande. 
Nu har jag repat upp uppläggningskanten, stickat till några centimeter och nu känns allt mycket bättre. 
Man ser inte så stor skillnad, men det känns...
Tråkigt jobb, men nu har jag en tröja som jag är helnöjd med istället:-)
Det är bara att repa upp, igen, och börja om från början. Tredje gången gillt och sista gången hoppas jag. NU tror jag i alla fall att jag vet hur jag skall göra för att få den modell jag vill ha, tur att stickorna är ganska grova (5 mm) så att det är ganska snabbstickat. Hoppas bara att jag kommer ihåg hur jag gjorde picoterna (för jag gillar storleken på dem) men det tror jag, annars är det ju bara att provsticka lite:-).
För mej har det gått ganska bra med UFOstickandet denna vecka fast det har skewat både hit och dit.
Även om det var lite svårt att förstå hur det skulle bli innan det blev klart (här hjälpte det inte att läsa igenom beskrivningen innan inte), blev det faktiskt något som liknade ett par sockor ett par sockor till slut. 
Speciellt efter att jag tvättat dem... ända tills jag tog dem på fötterna. 
Hälen sitter jättebra (det var jag var lite orolig för), men sockan är alldeles för lång för min fot - hela 3 centimeter. 
Antar att jag missförstod hur man skulle mäta sockfoten innan man skulle börja med nästa del. 
Får se om någon av döttrarna är intresserade av sockorna (de har lite större fötter än jag, men är ju ack så långt borta) annars får jag väl repa upp tån och förkorta foten den vägen. Har inte fäst tråden i tån för att det skall vara lättare att repa upp om det behövs så än är sockorna inte helt klara och åker tillbaka till UFOkorgen, så länge.
I stickpåsen låg ett paket till - med lördagsgodis:-) Tack för fina påsar!
Igår vad det 
