När jag var på
Formex i höstas såg jag ett par jättevackra naturvita Lovikkavantar med kritvitt broderi. Tände direkt och tänkte att sådana vill jag ha. Transportsträckan är tydligen ½ år för nu är det dags för
Formex igen och mina vita Lovikkavantar är påbörjade.
Lovikkagarnet kommer från Kampes ullspinneri och är ovanligt mjukt och glansigt tycker jag, påminner inte alls om det lovikkagarn som mina 1:a lovikkavantar är stickade i, det garnet påminner mer om svinto. Broderar i Garnstudios alpacka. Detta är de mest avancerade broderier jag klarar av, drömmer om broderikurs på
Handarbetets vänner.